vinter
tiden kallar, månen dör
isen skallrar och själen skör
pulsar genom blod och snö
ögon blir röda och nån ska ha spö
allt är fallet, mögligt och slitet
ett medvetande i det stora pyttelitet
en skrumpen stjärna sugs in i svarta hål
någon ska dödas och brännas på bål
Kommentarer
Trackback
