stockholmssmitta

Det som är så in i helvete äckligt med de som blir smittade är att det snarare än aggression är det ångest och sorg som driver dem. De vrålar inte eller vräser, de liksom gnyr, kvider, gråter istället, som witches i L4D. Det var det vi hörde utanför fönstret den där första dagen, inte någon frisk människa, utan någon som redan omvandlats. Man kan se rädsla i deras blickar och rörelser. Fruktan typ, som hos någon som överkryllas av spindlar eller kackerlackor. Panikslagna. Och skitfarliga.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0