daisy monkey dance show

skitsamma jävla jävel tänkte jag och tog på mig en äcklig hoodie ur tvättkorgen som luktade sådär gammalt och virade en sjal runt halsen. tände en lightvariant av något nytt billigt märke och tittade på diskhögen igen. den försvann inte hur mycket man än ville, inte ens om jag kört ljusaste ljusaste pudret i ansiktet och smetat kajal som en pandapoppare så jag sett ut som nemi och låtsats att jag var häxa. övervägde att slänga hela servisen och bara äta ur kastruller.

irriterad knäppte jag av askan så hårt i diskhon att hela glöden föll av. var ändå inte sugen tänkte jag, men tände stumpen på nytt ändå och gick till spegeln. drog i mina kinder för att få munnen att se större ut samtidigt som jag fick rök i ena ögat så det sved och tårades.

när jag gnuggat klart ögat ställde jag mig vid fönstret mot gatan. höll handen som en pistol och väntade på att folk skulle gå förbi där nere.

pew. en lapplisa sköts i benen. pew pew, mejade ner en småbarnsmorsa och hennes kids. sedan kom fantasizombieinvasionen och dödade alla, kastade sig in i fönstrena närmast gatan och rev och slet och bet alla blodiga. fast jag var högst uppe och gav inte ifrån mig ett endaste pip så de märkte mig inte och jag var den enda levande människan kvar på jorden. det skulle bli himla ensamt. i alla fall när internet slutat fungera.

gick tillbaka till spegeln och såg döden i vitögat. i folded away the letter and put it in my inside pocket, nigel blackwell pratsjunger i bakgrunden och jag stammar med i texten men det är så jävla många ord och på brittiska. jag lallar vidare i falsett och sjunger med i refrängen i alla fall när mobilen surrar en inbjudan till tidsfördriv i stan och jag tar av mig på överkroppen och rollar på chokladdeon och letar tshirt. vad hade jag på mig sist vi sågs?

väl på bussen klämmer sig en fotbollsmorsa in med ett jävla rymdskepp till barnvagn med två köttpåsar i som bara skriker på sitt obegripliga språk och jag håller på att explodera men räddas av "nästa fridhemsplan" och glider ner för rulltrappsräcket.

tuben kommer inte på avsatt tid, en stjärna dyker upp, två, men innan tredje kommer den och jag känner mig stressad och otålig och hatar alla jävlar som sitter ensamma i en fyra så inte jag kan göra det. hittar en spot tillslut, slår upp boken och läser om knarrande nyckelfåglar och djupa brunnar och innan jag vet ordet av står jag på folkungagatan och rafsar i min tygpåse. hittar mitt paket blåa whatevers och styr mina desert boots till uttalad plats.